Hur fungerar vattnet
•
Bild: Istock
Hur fungerar det?
Vattnet inom vattenmagasinet ligger på högre höjd än turbinen. Vattnet har lägesenergi eftersom detta har ett möjlighet för att rinna neråt. Intaget inom dammen reglerar mängden vätska som rinner igenom samt därmed hur mycket elektricitet som bör produceras. Turbinen ser ut som ett propeller samt den rör sig då vattnet rinner förbi. Vattnets lägesenergi omvandlas till kinetisk energi. Turbinens axel leder mot en elektrisk maskin. I generatorn sitter ett magnet vid axeln likt snurrar inuti stora spolar. När magneten rör sig inuti enstaka spole omvandlas rörelseenergin mot elektrisk energi. Transformatorn omvandlar strömmen mot den styrka som existerar lagom för att skicka iväg i ledningarna.
Bild: Pontus Wallstedt / UgglansNO
Fördelar:
- Vattenkraften existerar en pålitlig och driftsäker energikälla såsom är enkel att reglera.
- Vattenkraften är enstaka förnybar energikälla.
- Inga restprodukter alternativt utsläpp inom miljön.
- Vattenkraften besitter lång livslängd
Nackdelar:
- Byggandet av vattenkraftverket medför stora förändringar inom den omkringliggande miljön. detta förändrar förutsättningarna för dem djur samt växter liksom lever i– och omkring älven, mot exempel laxen som går eller reser upp till älv
•
El hydrologiska cykeln, även känd som vattnets kretslopp, är en kontinuerlig naturlig process genom vilken vatten cirkulerar genom olika delar av jorden. Under denna cykel ändrar vattnet tillstånd, går från fast till flytande till gas och vice versa. Denna cykel har en grundläggande roll för att reglera klimatet, i fördelningen av vattenresurser och därför i själva livet som bebor planeten.
I den här artikeln kommer vi att förklara i detalj hur det hydrologiska kretsloppet fungerar och dess betydelse, utöka informationen om de involverade processerna, varaktigheten av varje steg och påverkan av yttre faktorer på kretsloppet, såsom klimatförändringar och mänsklig aktivitet.
Funktion av den hydrologiska cykeln
Det hydrologiska kretsloppet börjar när solenergi värmer upp stora mängder vatten i haven, hav, floder och sjöar, vilket gör att vattnet avdunstar. I denna process går vattnet från ett flytande tillstånd till ett gasformigt tillstånd och bildar vattenånga som stiger upp i atmosfären. Denna ånga kondenserar på högre höjder, där temperaturen är kallare, och bildar moln.
Beroende på atmosfäriska och klimatiska förhållanden, vattnet som finns i molnen faller tillbaka ti
•
Vattnets kretslopp
Vattnets kretslopp, den hydrologiska cykeln, är vattnets kontinuerliga flöde mellan havet, atmosfären, vattensamlingar på land, grundvatten och levande organismer.
Beskrivning
[redigera | redigera wikitext]Allt vatten som kommer ned i form av nederbörd strävar efter att ta sig neråt med gravitationens kraft. En del av vattnet färdas via avrinning till lägre marker, och kan rinna ut i exempelvis sjöar. Andra delar av vattnet sjunker neråt genom infiltration och perkolation. När det sjunkit tillräckligt långt hamnar det i grundvattnet.
Solen driver vattnets kretslopp genom att värma upp vattnet i haven. Vatten avdunstar och bildar vattenånga (vatten i gasform), stigande luftströmmar tar med ångan uppåt i atmosfären där svalare temperaturer får den att kondensera och bilda moln. Luftströmmar transporterar molnen runt jorden, och in över land. En del moln stannar givetvis över havet. Molnpartiklar kolliderar, slås samman, växer och faller till slut ned i form av nederbörd. Beroende på temperaturen kan nederbörd falla som snö eller regn. Nederbörd i form av regn är vanligast, och om den faller på land kan ytvatten bildas, som med gravitationens hjä