Svensk akademisk högtidsdräkt

themedMainArticlePageLayout

{ "dimensions": [ { "id": "t", "name": "Global categories", "enumerable": true, "entities": [], "localizations": {} }, { "id": "ds", "name": "Keywords", "enumerable": false, "entities": [], "localizations": {} }, { "id": "", "name": "Person", "enumerable": false, "entities": [], "localizations": {} }, { "id": "", "name": "Tag", "enumerable": false, "entities": [], "localizations": {} }, { "id": "", "name": "Lokala kategorier för ", "enumerable": true, "entities": [], "localizations": {} }, { "id": "d", "name": "Keywords (Webb )", "enumerable": false, "entities": [], "localizations": {} } ] }

Historien om dem akademiska högtiderna

Universitetstraditionerna grundlades inom Europa

Under högmedeltiden visade detta sig för att de gamla katedralskolorna ej räckte mot för den utbildning liksom krävdes. detta växte då fram mera avancerade läroanstalter som kallades universitet. Systemet började inom Sydeuropa, dock universitetsväsendet kom sedan snabbt att sprida sig mot England samt de tyskspråkiga områdena. en par många betydande högskola som fanns färdigutvecklade mot slutet från talet plats Bologna samt Paris. Hit brukade även svenska ynglingar fara.

Ritualer ifrån kyrkan

Ett fullt utbyggt medeltida universitet ägde fyra fakulteter. Först kom den teologiska, eftersom prästutbildningen oftast plats huvudsaken. Därefter följde den juridiska samt sedan den medicinska. Den filosofiska fakulteten var däremot ett slags förberedande kurs i dem sju fria konsterna (artes), som ej var konster i vår tids fras utan ämnesområden av typen matematik, retorik, astronomi. Man passerade därför denna fakultet innan man gick vidare, exempelvis mot teologi.
samtliga examina ägde olika rituella inslag, vilket till större delen hämtades från den kyrkliga sf

•