Minoritetsspråkens ställning
•
Sveriges nationella minoriteter
Kategori
Bild:
År anslöt sig Sverige till Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och den europeiska stadgan om minoritetsspråk. Varje land utser själv sina nationella minoriteter och minoritetsspråk.
Här kan du läsa om Sveriges nationella minoriteter och samernas ställning som urfolk samt vad deras särställning och rättigheter innebär. Vi ska även titta på begreppen etnicitet, identitet och kultur.
Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.
Vad är en nationell minoritet?
En vanlig definition av begreppet nationell minoritet brukar se ut ungefär så här: "en etnisk minoritet som under lång tid, vanligtvis över hundra år, har levt inom ett lands gränser och har en långvarig språk- och kulturgemenskap".
Här kan du läsa om Sveriges nationella minoriteter och samernas ställning som urfolk samt vad deras särställning och rättigheter innebär. Vi ska även titta på begreppen etnicitet, identitet och kultur.
Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.
Vad är en nationell minoritet?
En vanlig definition av begreppet nationell minoritet brukar se ut ungefär så hä
•
Minoritetsspråk i Sverige och Finland
När det gäller officiella minoritetsspråk har Finland sju enligt den europeiska stadgan för landsdels- och minoritetsspråk: svenska,samiska, karelska, romani, ryska, tatariska och jiddish (där samiska och svenska har en starkare ställning än de andra). I Sverige finns det fem officiella minoritetsspråk: finska, samiska, jiddish, romani chib samt meänkieli (tornedalsfinska).
Minoritetsspråkskonventionen som ratificerades år i Finland och först år i Sverige innebär i allmänhet att samhället skall främja och skydda de nationella minoritetsspråken och dess talares möjligheter att behålla och utveckla sin kultur. Barns användning av minoritetsspråket skall främjas särskilt. Minoriteterna skall också ges möjlighet till inflytande i frågor som berör dem.
Minoritetsspråklagen innebär speciella rättigheter i de kommuner där språket utsetts till förvaltningsspråk, bl.a. rätt till modersmålsundervisning även för de barn som inte talar språket till vardags, rätt att använda språket i kontakt med myndigheter och ett krav på att det finns personal i offentliga verksamheter som behärskar språket. För finska gäller detta i 48 kommuner i Sverige (bl.a i S
•
Främja läsning vid nationella minoritetsspråk
Inledning
En målsättning till den svenska läsfrämjandepolitiken existerar att “[a]lla i land ska, oavsett bakgrund samt med utgångspunkt i vars och ens särskilda förutsättningar, ges chans att förbättra en god läsförmåga samt ha resurser till litteratur av upphöjd kvalitet” (Läsa för livet, Prop. /). I relation till dem fem erkända nationella minoriteterna i Sverige: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar, kan detta dock innebära särskilda utmaningar att nå denna mål. En anledning är minoritetsspråkens hotade ställning och bristen på litteratur på respektive språk. en ytterligare samt tätt sammankopplat skäl existerar relationerna mellan minoritets- samt majoritetskultur, såsom av historiska skäl ofta är komplexa både inom Sverige samt på andra platser.
Tidigare århundradens kolonialism samt nationsbyggande, liksom de tankefigurer som präglade dessa processer, fick svåra konsekvenser till de grupper som levde på platser som koloniserades av europeiska stater. internationellt pågår idag en postkolonial kamp på grund av upprättelse samt återtagande från land, tradition och tungomål hos urfolk och minoriteter. I forskningslitteraturen som presenteras i den