Stämning åtal
•
Rättsprocessen – från åtal till dom
Den som fälls för ett brott blir också i regel skyldig att ersätta de skador brottet orsakat. Brottsoffret kan kräva skadestånd av gärningspersonen. Vanligast är att man tar upp den frågan redan vid polisanmälan.
Polisen har en skyldighet att informera om möjligheten att begära skadestånd, och åklagaren har en skyldighet att hjälpa brottsoffret med skadeståndsanspråket under rättegången. Om brottsoffret får ett målsägandebiträde är det oftast den personen som hjälper till att yrka på skadestånd.
Även om domstolen dömer gärningspersonen att betala skadestånd till brottsoffret behöver det inte betyda att brottsoffret får sina pengar på en gång. Gärningspersonen kan vara ovillig att betala eller sakna tillgångar.
Brottsoffret kan då få hjälp av Kronofogden att driva in skadeståndet. Om gärningspersonen saknar tillgångar kan brottsoffret i stället få ersättning från sitt försäkringsbolag. Hemförsäkringen kan ge ersättning för skador på grund av brott, liksom olycksfallsförsäkringen.
Om det inte går att få ersättning via försäkringsbolaget kan brottsoffret vända sig till Brottsoffermyndigheten för att få brottsskadeersättning. En sådan täcker
•
Så hanteras ett brottmål i domstol
Om förundersökningen ej läggs ner lämnar åklagaren in enstaka stämningsansökan, detta som brukar kallas för åtal, mot tingsrätten. inom stämningsansökan står det vad det är för förbrytelse som i enlighet med åklagaren bör ha begåtts, var samt när detta i så fall äger begåtts. detta står också vem såsom åklagaren anser är ansvarig (tilltalad) samt vem såsom ska äga blivit exponerad för brottet (målsägande).
I dem flesta fall håller domstolen en huvudförhandling där rätten ska pröva om åklagaren med hjälp av utredningen kan bevisa att den åtalade besitter begått just det förbrytelse som åklagaren påstår.
Ibland förmå domstolen göra den prövningen genom för att läsa handlingarna. Då behövs ingen huvudförhandling. Det är kapabel vara när det gäller ett erkänt brott där straffet blir böter. Den åtalade äger vanligtvis rätt att begära att detta ska hållas en huvudförhandling ändå ifall hen önskar det.
•
Åtal
| Denna artikel anses inte vara skriven ur ett globalt perspektiv. Motivering: Texten avser i huvudsak svenska förutsättningar; i andra länder förekommer åtal via jury, åtal genom beslut av förundersökningsdomare med flera system, som inte beskrivs i artikeln. Hjälp gärna till och förbättra texten om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan. () |
Åtal är en talan vid domstol om ansvar för brott. I svensk rätt väcks åtal vanligen av åklagare, som har åtalsplikt. I andra rättssystem kan åtal väckas av andra institutioner, så som åtalsjury eller förundersökningsdomare.
I svensk rätt betecknas åtal som väcks under åklagares åtalsplikt som allmänt åtal, och de allra flesta brott räknas till den kategorin. Undantagna är brott mot 5 kapitlet i brottsbalken, det vill säga ärekränkningsbrotten, där initiativet i allmänhet ligger hos den som anser sig förolämpad eller förtalad.[1]
Om brottet riktar sig mot någon som är under arton år eller om i annat fall målsäganden anger brottet till åtal, får åklagaren väcka åtal om detta anses påkallat från allmän synpunkt och åtalet avser:[1]
- 1. förtal och grovt förtal,
- 2. förolämpning mot någon i eller f