Urin njursvikt

  • urin njursvikt
  • Urin vid njursvikt
  • Mörk urin njursvikt
  • Vad innebär njursvikt?

    Vid njursvikt förmår inte njurarna längre att sköta sina uppgifter i kroppen. Njurarna har en stor överkapacitet, och symptom på sviktande njurfunktion uppträder inte förrän de har förlorat omkring hälften av sin kapacitet eller mer. En så stor påverkan på njurarna kan ske gradvis vid en kronisk njursjukdom, eller uppkomma akut till följd av exempelvis uttorkning, en stor blodförlust, svår infektion eller förgiftning.

    Vid kronisk njursvikt är besvären ofta smygande och diffusa. Akut njursvikt kan däremot uppträda plötsligt, på någon dag eller några veckor.

    Vanliga symptom vid njursvikt är onormal trötthet, illamående och klåda.

    Vad händer i kroppen?

    Njurarna styr många processer i kroppen, och alla dessa påverkas när njurarnas funktion är nedsatt:

    • Rening av blodet från slaggprodukter, läkemedel och andra främmande ämnen.

    • Upprätthållande av kroppens vätskebalans, genom att öka eller minska mängden vatten som förs ut med urinen.

    • Upprätthållande av kroppens pH-värde. Genom att utsöndra eller spara på vätejoner respektive bikarbonatjoner kan njurarna justera rubbningar i kroppens syra-basbalans.

    • Reglering av mineralbalansen, det

      NJURDAGBOKEN

      Symtom

      Ofta känner man inga symtom förrän njurfunktionen är så låg att slaggprodukter börjar ansamlas i blodet. Det uppkommer då symtom som kallas för uremisymtom (urinförgiftning). Dessa kan yttra sig på många olika sätt men de vanligaste är: trötthet, aptitlöshet, illamående, kräkningar, försämrad muskelkraft och klåda. Dessutom kan njursvikten leda till vätskeöverskott och saltrubbningar (framförallt kaliumöverskott). Vätskeöverskottet kan ge svullnad, andningsproblem och högt blodtryck. När mindre än 5 % av njurfunktionen återstår överlever man inte utan behandling med dialys eller transplantation, som brukar inledas vid en njurfunktion på ca %.

      Vid njursvikt är det vanligt att vätskebalansen försämras och man kan då få ansamling av vätska i kroppen, s.k. övervätskning. Största delen av det salt som finns i kroppen är natrium, vilket bland annat finns i bordssaltet vi använder vid matlagning. Om man får i sig mycket natriumsalt (genom maten) blir man törstig och dricker mer. Den ökade vätskemängden i kroppen i kombinationen med njurarnas försämrade förmåga att reglera vätskebalansen kan då leda till övervätskning. Den försämrade vätskebalansen vid nedsat

    • urin njursvikt
    • Njursvikt

      Njursvikt eller njurinsufficiens är en tillstånd var njurens funktion är kraftigt nedsatt. Fysiologiskt beskrivs detta som reducerad glomerulär filtrationshastighet (GFR). Biokemiskt yttrar detta sig likt förhöjda värden av kreatinin i serum. Njursvikt är kapabel delvis bero på upphöjd konsumtion från salt beneath en längre tid. Serum-Kreatinin är den vanligaste samt billigaste testmetoden för för att mäta njurfunktion. Det finns dock dyrare och mer tillförlitliga, exempelvis cystatin C. Njursvikten kunna vara enstaka följd från en mängd patologiska tillåtelse, bland annat cirkulatoriska, inflammatoriska och toxikologiska.

      Njursvikt förmå utvecklas snabbt, inom några dagar alternativt ett par veckor. detta kallas till akut njursvikt. Men detta är vanligast att njurarna försämras långsamt, ofta beneath flera tid. Det kallas för kronisk njursvikt.[1]

      Symtom

      [redigera | redigera wikitext]

      Vid lindrig mot måttlig kronisk njursvikt brukar man ej ha några symtom alls utan detta är ursprunglig när njurfunktionsnedsättning fortskrider samt förvärras liksom symtom kunna börja uppträda. Därför talar man ifall njursvikt likt "den tysta sjukdomen"[2]. då njurarna misslyckas med för att filtrera, ansamlas avfall inom blodet samt kropp