Arbetarröelsens historia nils

Meriter

Norling, Nils Sigfrid, f 27 juni inom Emmislöv, Krist, d 24 aug var. Föräldrar: skräddarmästaren Ola N o Anette Björckquist. Medarb i bl a Skåning, Arbetet, Trelleborgs Tidn o Trelleborgs Alleh 00–05, red o utg av Landskrona-Kuriren 05–09, från Arbetarbladet inom Gävle 10–mars 48, ordf i Gävle arbetarkommun 12–25, i Gästriklands distr:loge från IOGT 14–24, led från stadsfullm inom Gävle 17–46, ordf var 31–46, förste v ordf i Sveriges storloge från IOGT 20–45, led från FK 21–36 (led från särsk utsk 23 o 28, från andra särsk utsk 27, av inledande lagutsk 33–36, suppl bla i KU 21–28), red för Föreläsn:bibl , ordf i folkskolestyr i Gävle 31–44, red o utg av Kommunal skoltidn 32–50, led från styr på grund av Gefle stads sparbank 41, red o utg från T-R-bladet 48–50, ordf inom Broby storkommuns kommunalstämma 50, led från kyrkofullm inom Emmislöv 50, v ordf i riksförb Sveriges hemgårdar.

G 31 mars i Landskrona m Emma Hilda Nilsson, f 16 mars inom Träne, Krist, d 13 april inom Emmislöv, dtr till skräddarmästaren Nils N o Johanna Andersson.

Biografi

Nils N slog tidigt in vid en väg eller spår inom den socialdemokratiska pressen. Efter några kortare medarbetarskap blev denne redaktör på grund av Landskrona-Kuriren. Denna kallades "Demokratiskt or

•

Rasistiska tongångar i tidig arbetarrörelse

Nils Flyg var en av de unga socialdemokratiska radikaler som, efter partisprängningen , tog initiativ till grundandet av Sveriges Socialdemokratiska Vänsterparti. Som kommunistpartiets ordförande under talets andra hälft betraktades han som en av Kominterns främsta vapendragare i Sverige. bröt han med Moskva och blev en av ledarna för det oberoende ”kilbomspartiet” som några år senare ombildades till SSP, Sveriges Socialistiska parti. Vid andra världskrigets utbrott hade SSP förvandlats till ett nazistiskt parti som i sinom tid fick ekonomiskt bistånd från Tyskland.
Socialdemokraten Arthur Engbergs ideologiska utveckling följde en helt annan bana. Den 12 mars skrev han exempelvis en skandalös ledarartikel i den socialdemokratiska tidningen Arbetet där han tillgrep hela det antisemitiska konceptet från ”Sions vises protokoll” och bland annat anklagade judarna för att vara
parasiter som underminerar och förbränner alla övriga raser.
Under de följande åren trappade Engberg ner sin antisemitiska noja och som ecklesiastikminister på talet profilerade han sig tvärtom som en bildningsivrande humanist och en rakryggad försvarare av demokratis

•

Arbetarrörelsen i Sverige

Arbetarrörelsen i Sverige har anor tillbaka till åtminstone talet, då arbetarna började organisera tidigare spontana hungerupplopp till strejker och därmed började agera som en autonom grupp.^[1] Fackföreningar i modern bemärkelse uppkom under talet. En händelse som brukar ses som central i den tidiga arbetarrörelsen i Sverige är August Palms föreläsning "Hvad vilja Social-Demokraterna?" på hotell Stockholm i Malmö 6 november Fem år därefter, , bildades Sveriges första fackförbund, Svenska Typografförbundet,^[2] och senare samma år Svenska Postmannaförbundet.^[3]

Arbetarrörelsen kom snart att delas i en facklig och en politisk del. Central för den fackliga rörelsen är Landsorganisationen, ofta förkortad LO, som bildades med syftet att organisera alla fackförbund i en central organisation. Vid sidan av bildades , främst av fackföreningar, Sveriges socialdemokratiska arbetareparti (SAP).^[4] Så kallad kollektivanslutning av fackföreningsmedlemmar till Socialdemokraterna skapade nära band mellan organisationerna.^[5] Dessa två organisationer har alltsedan talets inledning dominerat arbetarrörelsen i Sverige, och i mångt och mycket även det al