Palsternacka vild

  • palsternacka vild
  • Vild palsternacka häst
  • Vild palsternacka invasiv
  • Den vilda palsternackan (Pastinaca sativa) är en hög växt med gula blommor. Även om rötterna är ätbara kan växtsaften resultera i brännskador (fytofotodermatit).

    Brännskadorna är en reaktion mellan växtsaften och din hud. Reaktionen utlöses av solljus. Det är inte ett immunsvar eller allergisk reaktion, utan snarare en solkänslig hudreaktion på grund av växtämnet.

    Lär dig mer om brännskador av vild palsternacka, inklusive symtom, behandling och förebyggande.

    Vad är egentligen fytofotodermatit?

    Fytofotodermatit är en hudreaktion som orsakas av ett ämne som finns i många växter, inklusive vild palsternacka. Detta ämne kallas furanokumarin, eller furokoumariner.

    Furanokumarin gör att din hud är extra känslig för ultraviolett (UV) ljus. När saften från bladen och stjälkarna från dessa växter kommer på din hud, och din hud sedan utsätts för solljus, sker en inflammatorisk reaktion.

    Symtom på brännskador av vild palsternacka

    Ungefär 24 timmar efter att du fått vild palsternackasaft på huden och blivit utsatt för solljus, kommer du att börja uppleva symtom.

    Symtom börjar med en intensiv lokal brännande känsla, följt av röda utslag. Under de närmaste dagarna

    Palsternacka

    För albumet från Dag Vag, se Palsternacka (musikalbum).

    Palsternacka (Pastinaca sativa) existerar en krydda tillhörande palsternackssläktet av familjen flockblommiga växter.

    Historik

    [redigera | redigera wikitext]

    Palsternacka odlades redan i antikens Grekland. inom Sverige omtalas den vid talet, dock tycks äga odlats långt tidigare, samt var beneath medeltiden samt renässansen betydligt mer populär som ätbar växt än idag.[1]

    Förekomst i vilt tillstånd

    [redigera | redigera wikitext]

    Den förekommer ofta i väg och dikeskanter och uppträder även vilket ogräs.

    I Sverige

    [redigera | redigera wikitext]

    I Sverige förekommer förvildade odlade varianter, samt den vilda är tvåårig med kraftiga blad samt högt uppskjutande blomställningar från gulaktig färg.[2]

    Förekomst som odlad rotfrukt

    [redigera | redigera wikitext]

    De odlade formerna avviker huvudsakligen från dem vilda genom sin grövre förtjockade pålrot, som äts som ätbar växt av kategorin rotfrukter. Formen varierar ifrån långsträckt likt hos Jerseypalsternackan eller vykort och bred som hos Sockerpalsternackan. Palsternacka är ett lättodlad samt härdig köksväxt.[2]

    Roten har formen av ett morot, dock är större och ljus till fä

  • palsternacka vild
  • Livscykel

    Våren.

    top

    Förökning

    Förökas endast genom frön.

    top

    Stjälkar

    Stjälkar upprätt, cm höga, grenade, ihåliga utom vid knutarna (fig 6).

    top

    Blad

    (a) Fröplantor med små ovala blad på långa tal, senare rosettblad med små blad med breda bladskaft; plantorna förblir som en rosett under den första säsongen. Stjälkbladen är växelvis (1 per knut), fjäderformigt sammansatta med vanligen 2 till 5 par motsatta (2 på ett ställe), skarpt tandade, relativt breda blad (b) som kan vara något vanteformade, och 1 något diamantformat blad (c) i spetsen; alla bladstänglar är breda (d) och omsluter stjälken fullständigt; de översta bladen är reducerade till smala stödblad (e) med blommande grenar från deras axlar.

    top

    Blommor och frukter

    Blommor gula (Fig 4), små, samlade i sammansatta blomklasar cm i diameter; frön runda i kontur, platta och vingade. Blommar från maj till sen höst.

    top

    Rötter och underjordiska strukturer

    Tjock vit till gulaktig pinnrot (fig 9).

    top

    Habitat

    Vild pastinak förekommer i hela Ontario på övergivna gårdar, avfallsplatser, ängar, gamla åkrar, vägkanter och banvallar. Den är mycket lik den odlade pastinaken och vissa bestånd kan bara vara de