Sveriges rikes lag självförsvar
•
Sweriges Rikes Lag
Underrättelse för Läsaren.
Pag. 42, §. 1, förmydares, läs förmyndares. p. 79, §. 3, threfter, l. therefter. p. 128, §. 1, förwäkadt l. förwärkadt. p. 145, §. 11, Borgnästare, l. Borgmästare. p. 165, §. 1, skinuwahror, l. skinnwahror. p. 300, §. 1, ske skan, l. ske kan. p. 312, §. 4, Bormästare, l. Borgmästare.
Enahanda skrifart är wäl merendels brukad, doch existerar någon skilnad therwid inkommen, som på denna plats utmärkes, samt kan rättas på flera ställen, ifall sådant finnas skulle. p. 2, §. 6, fylt, l. fyldt. p. 4, §. 10, lägrat, l. lägradt. p. 5, §. 10, styrka, l. styrcka. p. 7, §. 10, har, l. hafwer. p. 8, §. 5, kunnoge, l. kunnige. p. 11, §. 2, ryckte, l. rychte. p. 14, §. 3, enskylta, l. enskildta. p. 16, §. 2, ärft, l. ärfdt. p. 20, §. 3, hwartera, l. hwarthera. p. 23, §. 6, wisar, l. wiser. p. 24, §. 8, fultygadt, l. fulltygadt. p. 27, §. 1, gånge tå altsammans, l. altsamman. p. 30, §. 2, fiärmare, l. fiermare. p. 32, §. 4, tage then altsammans, l. altsamman. p. 43, §. 3, föreskrefna, l. föreskrifna. p. 46, §. 4, rätten, l. Rätten. p. 49, §. 7, hälst, l. helst. p. 50, §. 11, alla arfskiften, l. alle. p. 63, §. 2, ähra, l. ära. p. 65
•
Sweriges Rikes Lag/Innehåll
Thenna Lagbok innehåller thessa Balkar och Capitel.
Cap. | pag. | |
I. | Om laga giftermål, och hwar som giftoman wara skal. | 1. |
II. | Om them, som ächtenskap med hwar annan ej bygga måge. | 3. |
III. | Om fästning eller trolofning. | 5. |
IV. | Om skilnad i trolofningar. | 8. |
V. | Om barn, som aflas i fästom, eller i twegifte, och om giftorätt i thy mål. | 9. |
VI. | Om giftermål emot föräldrars, eller rätta giftomans wilja; och om giftoman hindrar giftermål. | 10. |
VII. | Huru lysning skal ske til laga giftermål; och om wigsel wägras, eller uppehålles. | 11. |
VIII. | Huru förord ske måge mellan them, som wilja hionalag bygga. | 12. |
IX. | Om mannens målsmans rätt för hustrun; och om morgongåfwo. | 13. |
X. | Om giftorätt i bo. | 15. |
XI. | Huru mannen må hustruns fasta gods bortskifta, förpanta, eller sälja; och huru theras [ XIV ]gäld betalas skal; så ock när hustru må kiöp sluta. | 17. |
XII. | Om afwitring och olaga sammanflyttning, förr än man går i annat gifte. | 20. |
XIII. | Om skilnad i ächtenskap; och huru barn upfost • 1734 års lag1734 års lag (finska: Vuoden 1734 laki) är den svenska lagrevision som är grunden för den nu gällande lagstiftningen i Sverige och Finland. Den är den senaste fullständiga lagrevisionen och ersatte de medeltida lagarna Kristofers landslag och stadslagen. Nu gällande lag i Sverige och Finland utgörs således av 1734 års lag med ändringar till dags dato. Greve Gustaf Cronhielm hade en ledande roll i arbetet, både vad gäller lagens innehåll och språkdräkt. Efter att 1734 års lag antagits av riksdagen stadfästes den av konungen 23 januari 1736 varefter den trädde i kraft den 1 september 1736.[1] Det var slutresultatet av ett omfattande juridiskt reformarbete som inletts under stormaktstiden och sedan fördröjts kraftigt bland annat på grund av det stora nordiska kriget. Översättningen till finska, vilken utfördes av Samuel Forseen, avslutades redan 1738, men publicerades först 1759. De flesta specifika bestämmelser i 1734 års lag har ersatts genom senare lagstiftning, men delar av de ursprungliga handels- och byggningabalkarna är fortfarande gällande rätt i både Sverige och Finland. I Finland är även 1734 års rättegångsbalk i kraft, även om den i prakti |